Obs : Arbetsmaterial

Hittar du felaktigheter så mejla mig: par.lindstrom (snabel-a) onnesmark.se

Geomerisk avvägning, 1713, Öndsmarcks byes ägor

Geomerisk avvägning, 1713, Öndsmarcks bys ägor. Klicka på bilden så blir den större. Önnesmark 1,2,4,5 och 6 är bebyggda.

Önnesmark tillhör de äldre byarna i Lövångersbygden. Om kolonisationen som gjorde att den Önne slog sig ner i byn kan du läsa här och 1500-talets Önnesmarkare kan du läsa här.

Kyrkoherden i Lövånger noterar i mitten av 1700-talet att Önnesmarks bys skattetal är 2 7/64 mantal – och så är det än i dag. Byns areal är på 2 120 hektar .

Tanken med denna redovisning är att beskriva fastigheternas historia och tar bara översiktligt upp vem som tidigare ägt fastigheterna, men alla dessa finns med i Sten Lundgrens Gårdar och folk i Önnesmark, en by i Lövånger (2002), som är min huvudsakliga källa till denna sammanställning.

Kartan längst upp på sidan är troligen en förberedelse för kommande skiftesreformer. Hemmanen i byn finns markerade i form av små hus. Önnesmark 1 och 2 är det vi i dag kallar Perannersa samt Lars Lindgrens gård.

Önnesmark 4 och 5 ligger mitt i byn och hemman nummer sex återfinns vid Tjärngårdarna. Önnesmark 3, Markströms, är när kartan ritas ett ödehemman.

Exakt var bebyggelsen fanns före skiftesreformerna, storskiftet 1768-70, avvittringen 1789 och laga skiftet 1864-67, är svårt att säga, men troligen fanns de medeltida gårdarna öster om Önnesmarksträsket.

Även Önnesmark 6, vid Önnesmarkstjärnen, är en gammal gårdsplats med bevisligen minst 300 år på nacken. Här finns idag Önnesmark 12:1 och Önnesmark 7:3.

Enligt en sägen ska Kung XI, troligen år 1694 då han besökte Umeå, Skellegteå och Torneå, ha ridit förbi när de höll på att sätta upp en mangårdsbyggnad på Wikströms gårdsplats öst om Tjärn. Önnesmark 7:4

En gammal lada daterat 1676 lär också ha funnits på Per-Annersa hemman, Önnesmark.

Skiftesreformerna gjorde att gårdar flyttades till platser där det tidigare odlats men där inga hus funnits, som till exempel Landet och Åkern. Hemmansdelningen gjorde sedan att det uppstod nya grupper av hus, till exempel Tjärngårdarna och att fler hus byggdes i byn.

Detalj ur karta över Önnesmark, 1713. Hemman nummer 1 och 2 har hus men ej nummer 3

Önnesmark 1

Per-Annersa

Ligger på en höjd öster om Önnesmarksträsket. Hemmanet var på 11/32 mantal och delades första gången på 1850-talet. Mangårdsbyggnaden är från 1865 och ersatte då en ännu äldre mangårdsbyggnad norr om den nuvarande. Gården stod öde under några årtionden från 1950-talet och framåt men helrenoverades av Ingemar och Britt Nerdal som köpte huset 1990. Idag Önnesmark 1:10

Önnesmark 1. Anders Viktor Pettersson (född 1880) och makan Anna Granlund ( född 1877) samt deras döttrar Syster Petersson ( född 1915) och Svea Pettersson

Önnesmark 1. Anders Viktor Pettersson (född 1880) och makan Anna Granlund ( född 1877) samt deras dotter Syster Petersson ( född 1915) och Svea Vallstedt (född 1910), Önnesmark 7:5 gift med AV Petterssons bror Peder Andersson – som var delägare i både Önnesmark 1, tillsammans med AV, och i makan Sveas fastighet Önnesmark 7:5

Stamhemmanet är det vi kallar ”Per-Annersa” efter flera ägare med namnet Per Andersson (1785- ) och (1847-1891) Fastigheten har anor från medeltiden och har funnits i släktens ägo i minst tio generationer (från 1600-talet). Nuvarade ägare Urban Holm och Carina Persson är barnbarn till ovan nämnda (bilden) Syster och Svea Pettersson, båda födda i Per-Annersa-gården.

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 1:10 Bostadshus (Parstuga), bagarstuga (Enkelstuga), bod (Önnesmark 1:2)

Anners-Persa

1846 tar Anders Persson över gården och delar den med sin yngre bror Per som flyttar längre norrut vid sjön och bygger upp en ny gård där.

40 år senare delar Pers söner Anders och Efraim hem-hermmanet. Anders Persson är kvar på gården (Önnesmark 1:5) och Efraim bygger nytt längst norrut vid sjön (Önnesmark 1:4)

Anders Persson:s son Bror Persson, född 1900, tar över gården ( Önnesmark 1:5) och driver den tillsammans med sin syster Edit.

1984 köper syskonbarnen Svante och Martin Larsson hemmanet. Husen avstyckades och såldes till Valter Vidmark (Önnesmark 1:13) och Anders Persson (Önnesmark 1:14) Husen de köper byggdes 1842 av deras farfarsfarfar Per Andersson

Åkermarken köps av Henry Lindgren och läggs till Önnesmark 2 :12

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: 1:13/1:14 Bostadshus (Parstuga), sommarstuga (Enkelstuga) (Önnesmark 1:8)

Önnesmark 1:4

Önnesmark 1:4 . Huset byggdes omkring 1890. I bakgrunden bagarstugan.

På 1940-talet var fastigheten på 84 har, därav 9 åker. Taxeringsvärde: 12 700 kronor

Mangårds- och ekonomibyggnad uppfördes 1890 av Efraim Persson och hans hustru Albertina. 1 häst, 6-7 kor, småkreatur. (Källa: Svenska gods och gårdar 1943.)

1928 tog sonen Andreas över hemmanet, 1965 tog sonen Rune och hans hustru Vivan över hemmanet.

2016 köpte Peter Lindström fastigheten av Rune Persson och 2017 köpte han
även Önnesmark 1:5 av Martin och Svante Larsson, den del av Önnesmark 1;5
som avstyckades omkring 1890, och lade ihop den med 1:4.

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 1:4 Sommarstuga (Enkelstuga), bod, uthuslänga

Önnesmark 2

Stamfastigheten är på 3/8 mantal och ligger på samma höjd som Önnesmark 1 och har medeltida anor och på gården bor idag Lars Lindgren.

Anders Persson ägde gården år 1630. 1780 delades hemmanet mellan Jon Persson, som övertar den gamla gården och 1/4 mantal och hans bror Per Persson får 1/8 mantal , Önnesmark 2:4 och bygger nya hus norr om den gamla gården.

Vid generationsskifte av den gamla gården på Önnesmark 2, omkring 1833, delades hemmanet mellan Jonas Olofsson Larsson, som bodde kvar på den gamla gården och brodern Johannes Larsson, som byggde nytt på Per-Annersas hemskifte.

Vi laga skiftet 1864 ägde Jonas Olof Larsson Önnesmark 2, 1/8 mantal. Sonen Carl Holmlund byggde hus i Daglösten, på byns utägor och hus och mark i byn på 5/48 mantal såldes 1886 till Jakob Lindgren från Umsjöliden, Degerfors i Vindelns kommun.

Jakobs söner Algot och Johan August delade hemmanet – och Johan August byggde nya hus, Önnesmark 2:6 – som idag ägs av Erland Petterson, en dotterson till Johans maka Mimmi.

Algot Lindgrens son Henry tog över gården 1959 och byggde tillsammans med makan Annie upp ett större jordbruk.

Fastigheten delades/såldes på 2010-talet till Bernt Wikström, till sonen Lars Lindgren, som övertog hemstället och sonen Roland Lindgren som övertog Åkern.

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 2:12 Bagarstuga, dubbelbod (Önnesmark 1:5)
Önnesmark 2:12 Bagarstuga (Enkelstuga)

Landtjärn (Landet)

Önnesmark 2:4, 1/8 mantal. Förste ägaren var Per Persson Han hade byggt nya hus i norra delen av byn men dömdes vid storskiftet 1804 att flytta ut till Landtjärn.

Vid storskiftet 1768 har ett torpställe kommit till vid Landtjärnen (Källa Skellefteås kulturmiljöprogram ,2006)

Hemmanet gick från far till son och övertogs 1894 av fostersonen och systersonen Gustav Mattson som1943 överlät det till sönerna Andreas och Verner Mattson.

2001 köpte Anders Söderlund hemmanet. Verner Mattssons syster var mormor till Anders Söderlund.

Foto av Önnesmark 2:4 omkring år 1942

I svenska gods och gårdar, 1943 står att läsa: Areal: Total 109 hektar, därav nio hektar åker. Taxeringsvärde: 11 900 kronor

Två mangårdsbyggnader, uppförda omkring 1855 och 1935. Ladugården byggdes1917-18, logen omkring 1860. På gården finns en häst, 6-7 kor jämte småkreatur.

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 2:4 Bostadshus (Parstuga), bostadshus,
bagarstuga (Enkelstuga), bod, rundloge

1713 . Odlingarna vid Storfjälsjön: Raningsåkern och Fjälsjöåkern. Alla hemman i byn har odlingslotter här.

Åkern

Johannes (Johan) Larsson var förste ägare av denna hemmansdel av Önnesmark 2, Åkern. Året var 1832.

Hans måg Per August Efraimsson som övertagit hemmanet tvingades vid laga skifte 1864 att flytta ut till Åkern. Fanns det något hus i Åkern före PA Efraimsson?

P.A. Efraimsson hade 14 överlevande barn i två äktenskap och flera av barnen emigrerade till Amerika.

1886 avstyckades en del av hemmanet till mågen Anders Wallgren medan familjen behöll den andra delen.

Sonen Efraim Pettersson åkte över till Amerika 1883, var hem ett par gånger men återkom efter faderns död 1907 och drev familjens hemman fram till 1920-talet.

Skogen såldes till Risböle Trävarobolag som tog ut skogen och hemmanet såldes sedan till Johan Ulrik Westin. Sonen Klas övertog gården, som sålde den till Artur Eriksson 1940.

Med hjälp av Lövångers församlingsbok samt lagfartsböcker kan följande bild tecknas:

1896 blir Efraim Persson(1863-12-01 – 1943-02-26) ägare av Önnesmark 2:8, 9 126 mantal. Fastigheten ägdes tidigare av hans far Per August Efraimsson.

Den 27 september 1929 säljer Efraim Pettersson till Karl Gustaf Karlsson,(kan det vara Risböle Trävarubolag) som i sin tur den 14 september 1933 säljer till Klas Vestin.

Klas Vestin är den 21 november 1904. Han flyttar från Bureå till Önnesmark den 2 december 1932 och gifter de sig 18 månader senare (17 juni 1934) med Maria Margareta Westin född Fredriksson, Nysätra, född 17/2 1913 .

Tre månade senare den 25 september 1934 föds deras första barn, Klas Olof Valdemar. Den 12 augusti 1934 föds Knut Georg Valter och den 4 juli 1937 föds Irene Louise Vivianne.

Även Klas far Johan Ulrik Vestin och hans fru Matilda Johansdotter flyttar från Bureå till Önnesmark, 20 november 1934. Ulrik är 71 år gammal när han lämnar Bureå. Makarna avlider av lunginflammation med tre dagas mellanrum år 1937, 22 respektive 25 oktober.

Drygt åtta månader senare , den 9 juli 1938 dör den unga frun av tbc, 25 år gammal.

Klas Vestin flyttar den 21 september 1939 till Bureå och säljer gården till Artur Eriksson (f 11 mars 1901) och hh Anna Evelina Gustafsson (f. 13 juni1896) Med sig har de en son, Johan Ingvar Eriksson, (f 8 juli 1926). Klas får ett lång liv och lever fram till 1989.

Efraims son Arvid Pettersson, som också åkte över till Amerika 1905, kom hem och gifte sig 1912 men kunde återvända hem till Sverige först 1918, efter första världskrigets slut. Han avstyckade då en del från föräldrahemmet på östra sidan av vägen och byggde nya hus och ladugård.

När de sedan flyttade till makans föräldrahem i Fjälbyn sålde han hemmanet till sin bror Efraim, vars son Knut övertog den 1945. Hemmanet köptes av Henry Lindgren , husen avstyckades och såldes som sommarstuga 1984 ( makarna Bossom) och marken blev Önnesmark 2:10

1984 köpte Henry Lindgren hemmanet och lades till Önnesmark 2:12. Idag ägs byggnaderna på gamla Önnesmark 2:8 och mark i området (Åkern) av Henrys son Roland Lindgren.

1886 styckades 7/128 mantal av från fastigheten och Anders Vallgren byggde nya hus på öster om vägen till Fjälbyn, med ägor vid Lilla Fjälsjön, Önnesmark 2:11. 1936 köpte Algot Lindgren hemmanet och det lades till Önnesmark 2:12, Ant Vallgrens mangårdsbyggnad revs på 1940-talet och sommarstugan på 1960-talet.

………………………………………..

Önnesmark 3

Här bor idag Erland Markström. Hemmanet har medeltida anor.

Johannes, Leander Ida Elsa, Ebba, och Sofia Markström, Önnesmark 3

Hemmanet var troligen under 1500-talet det största i byn men i slutet av 1600-talet låg det öde i omgångar. Mellan 1695 och 1755 brukades hemmanet av ägarna till 2 och 4. Skälet var troligen att under den svenska stormaktstiden var pålagorna på allmogen många och hårda.

I början av 1700-talet skattades hemmanet för 3/16 mantal, vilket gör hemmanet till det minsta i byn. Det har aldrig delats men undantag för utägor i Daglösten som avstyckats till egen fastighet.

1630 hette ägaren Rasmus Nilsson. 1727 köptes hemmanet av Anders Persson på Önnesmark 2. Hans son Per övertog båda hemmanen men sålde Önnesmark 3 år 1754 till svågern och soldaten Johan Israelsson Buller från Vallen – som byggde nya hus.

Ägandet behölls inom släkten i sju generationer fram till att Johan Holmlund dör 1904 Bröderna Leander, Johan och Edvard Markström från Burvik köper då hemmanet av änkan Anna Albertina som flyttar till Blacke. Leander emigrerar till Amerika 1909 följd av sina bröder några år senare. När Leander återvänder 1915 bosätter de sig på gården.1945 övertar sonen Johannes hemmanet och bygger upp ett modernt jordbruk. Idag ägs hemmanet av sonsönerna Östen och Erland Markström, som även äger Önnesmark 6:2

Fastigheten har gårdsnamnet ”Kulan” då man ända in på 1920-talet brände tegel vid gården

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 3:1 Två bostadshus, bagarstuga, ladugård, lada

Önnesmark 4

Gabrielssons

Stamhemmanets gårdsplats bebos idag av Greger Lundmark.

Detalj ur karta från 1713 med husen på Önnesmark 4 och 5 .

Stamhemmanet är gammalt – omnämns bla under häxjakten i Lövånger på 1600-talet, men har troligen medeltida anor.

1630 ägdes det av Matts Persson. 1745 ägdes det av Olof Larsson, som tillsammans med Anders Persson på Önnesmark 2 även brukade Önnesmark 3, som stod öde.

1805 delades hemmanet mellan Johannes (Johan) Larsson och mågen Anders Johansson, gift med Johannes yngre syster Dorotea.

Anders Johanssons del behölls sedan i släkten i ytterligare fyra generationer. På 1920-talet övertogs hemmanet, som då benämnde Önnnesmark 4:2, av bröderna Arvid och Per Gabrielsson, som sambrukade det. Arvid, som var ogift ( dog 1960) byggde ett nytt hus på gården, nuvarande Önnesmark 4:9 medan Per med familj bodde mangårdsbyggnaden.

Arvid Gabrielssons hus i början av 1940-talet.

Mangårdsbyggnaden i början av 1940-talet. Stamfastighet för Önnesmark 4. Idag Önnesmark 4:8.

1943 beskriver Svenska gods och gårdar Per och Arvid Gabrielssons fastighet på följande sätt: ”Fastigheten är på 94 hektar, varav tio är åker. Taxeringsvärde 12 600 kronor

Här finns två mangårdsbyggnader, uppförda 1825 respektive 1859. Ladugården byggdes 1923 och logen 1859 . Här finns en häst och sex-sju kor samt småkreatur.
Gården till släkten genom nuvarande ägarens farfar Gabriel Andersson.1924, då den övertogs av nuvarande ägare och dennes broder Johan Gabrielsson. Efter dennes död 1940 övergick även hans del till nuvarande ägare.”

Pers son Alvar Gabrielsson tog över hemmanet och i mitten av 1970-talet fick både hus och mark fick nya ägare. Henry Lindgren och köpte mark som lades till Önnesmark 2:12. Sture Johansson, Önnesmark 7:3 köpte även en del mark.

Mangårdsbyggnaden avstyckades till Önnesmark 4:8 och köptes av Greger Lundmark.

Per och Beda Gabrielsson bodde som pensionärer i huset på gården, Önnesmark 4:9. Det köptes 1976 av Halvar Sehlstedt. Det såldes på 2010-talet till Peter Lindström och Maja Ernemo och ägs idag av Ullalena Bäckman

Önnesmark 4:6. Arvid Gabrielsson byggde ett hus vid byavägen, som avstyckades från stamfastigheten 1938 och såldes till Anna Persson. 1987 såldes huset till Erland Larsson, Umeå och sedan 2016 ägs det av David Berggren.

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 4:6 Bostadshus

Granlunds

Gårdsfoto: Gabriel Granlund f 1844, Önnesmark 4:4

Gårdsfoto: Gabriel Granlunds, Önnesmark 4:4

Tidigare har nämnts att stamhemmanet delades 1805 mellan Johannes (Johan) Larsson och mågen Anders Johansson, gift med Johannes yngre syster Dorotea.

Johan Larsson säljer sin hemmansdel till Lars Andersson från Vebomark omkring år 1815.

Ögonblicksbild från 1870 när Magnus Andersson äger gården: 1870 års folkräkning. Året därpå gifter sig dottern Lina (Maria Carolina) med Gabriel Granlund.

Den går vidare i släkten och 1924 delar bröderna Fritz och Johan Granlund hemmanet.

Fritz övertar föräldragården medan Johan byggde nya hus på andra sidan byavägen.

Önnesmark 4:5 såldes 2017 och gårdsplatsen styckades av år 2018.

Enligt Svenska gods och gårdar, 1943, är Johans Granlunds fastighet på 63 hektar varav, 4,7 åker. Taxeringsvärdet är 7 200 kronor.

Johan Granlunds barnbarn sålde fastigheten 2017 till Mattias Jakobsson och Margot Nord. 2018 avstyckas gårdplatsen.

Mangårdsbyggnaden är sedan 2019 sommarstuga och ladugård och bagarstuga ägs av byns jaktklubb.

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 4:5 Bagarstuga, smedja

Önnesmark 4:4. Ägare Leif Granlund

Den andra hemmansdelen, Önnesmark 4:4 ägs av Fritz Granlund sonson Leif Granlund .

Enligt Svenska gods och gårdar, 1943, är Fritz Granlunds fastighet på 56 hektar, fem hektar åker och 51 hektar skog och övrig mark. Taxeringsvärde: 7 000 kronor.
Jordart: Lermylla och rötjord.- Skogsbestånd: Barr-och lövskog.

Två mangårdsbyggnader, byggda omkring 1845 och 1893.
Ladugården byggdes 1850-55, logen omkring 1870. Här finns en häst, fyra kor jämte småkreatur. Mangårdsbyggnaden uppfördes år 1924 och bagarstugan året därpå . Samma år byggdes ladugården. Här finns fyra kor samt småkreatur.

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 4:4 Bod

Önnesmark 5 och 6

ÖNNESMARK 5

Önnesmark 5 bebos i dag av Gunnar Pettersson och Maria Wännström

Önnesmark 5 tidiga historia är oklar i Lundgrens material från 2002. Han skriver på ett ställe att Önnesmark nr 5 var byns största hemman fram till mitten av 1700-talet. Här fanns socknens rikaste man på 1570-talet, birkarlen Rasmus Olsson

På ett annat ställe skriver Lundgren att hemman nummer 5 (9/16 mantal) var under mitten av 1600-talet byns minsta men utökades och var under första hälften av 1700-talet byns största innan det år 1764 delades i två lika stora delar.( Lundgren 2002)

Per Andersson äger 1630 hemmanet Önnesmar 5. 1764 delas det mellan Anders Larsson och Lars Larsson.

ÖNNESMARK 6

Anders Larsson behöll den gamla gården som så småningom ( ev 1826) får hemmansnummret Önnesmark 6:1

Önnesmark nummer 6 vid Önnesmarkstjärnen, 1713. Efter 1764 skrivs hemmanet om till Önnesmark 7.

1870 delas hemmanet mellan svågrarna Per Larsson och L.G. Rönnberg.

Önnesmark 6:2

Per Larsson Gren var också soldat och en skicklig smed men begärdes konkurs 1869 och han fick flytta till en lite stuga på Holmen. Hemmanet såldes på auktion till Nils Olovsson i Kåsböle. Stugan flyttades senare till ”Taabacken” där dottern Amalia bodde fram till sin död 1938

Per Larssons fastighet Önnesmark 6:2 ägs sedan 1995 av Östen och Erland Markström.

Huset på Önnesmark 6:2 sattes upp omkring 1790 .

Enligt Svenska god och gårdar, 1943 är fastigheten på på 90 hektar varav sju hektar åker resten är skog och övrig övrig mark. Taxeringsvärde: 10 100 kronor.

Den odlade jorden består i huvudsak av lermylla och skogen av barr- och lövskog.

En mangårdsbyggnad uppfördes omkring 1790 och byggdes om år 1900 och är en av de äldsta kvarvarande mangårdsbyggnaderna i byn.

En annan byggnad sattes upp år 1860. Ladugården uppförde omkring år 1900, stall år 1928, loge 1923. Här finns en häst, fem kor jämte småkreatur.

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 6:2 Bostadshus (Parstuga), sommarstuga (Enkelstuga)

Önnesmark 6:5

Lars Gustav Rönnbergs hemmansdel, Önnesmark 6:5 kunde inte behålla hemmenet utan det köptes av August Vallgren. En son till August, Emil, sålde 1941 hemmanet till Hjalmar och Maja Eriksson vilka i sin tur sålde gården 1953 till John och Edit Viklund. Den ägs idag av dottern Asta Viklund.

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 6:5 Bostadshus (Parstuga), bagarstuga (Enkelstuga), ladugård

ÖNNESMARK 5

1764 delas Önnesmark 5 mellan bröderna Anders Larsson och Lars Larsson.

Lars Larsson behåller den gamla gården och hans hemman skrevs som nummer 5 i kyrkböckerna.

Anders Larssons hemman skrevs som nr 6, det gamla Önnesmark 6 ändras då till nr 7. (S.Lundgren 2002)

Lars Larssons hemmansdel, Önnesmark 5:3 delas 1881 mellan Per Johan Rönnlund och hans syster Gustava, gift med Per Johan Samuelsson Rönnlund från Risböle.

A. PerJohan Rönnlunds hemman styckas 1914:

(1) Önnesmark 5:7. Gästgivaren Zackarias Andersson köper 49/640 mantal, river stora huset och flyttar det till Lövånger . Johan och Edvard Markström, Önnesmark 3 köper 1927 hemmanet och överlämnar det till brorsdotter Ebba Markström, gift med Viktor Pettersson. Hemmanet övertogs 1994 av sonen Gunnar Petersson och Maria Wännström

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 5:7 Ladugård/uthuslänga, två
rundlogar, bod

(2) Önnesmark 5:8, 1/20 mantal köps av N.G.Boström, Uttersjön, f.v.b till August Wallstedt på Önnesmark 7:5

(3) Önnesmark 5:9 ägs av Konrad Löfstedt (ca 1907)

B. Broudden (Gammmelgården)

Gustava och Per Johan Samuelsson Rönnlund flyttar från Risböle 1881 och övertar halva hennes hemmansdel och bygger upp nya hus på en gårdsplats nere vid Tjärn, ”Broudden”

Både Gustava och Per avlider 1913 med kort mellanrum och tre av deras barn fick överta gården. De driver gården endast under en kort period, hemmanet delas i omgångar och säljs vidare till nya ägare. Gården ”Broudden” kom därför bara att vara bebodd under en kort period innan den revs.

Per Rönnlund fick lagfart på sin hemmansdel 1881, 9/64 mantal. Större delen av hemmanet köptes sedan upp av Arvid Gabrielsson, Önnesmark 4, som sålde det 1938 till Artur Persson, som byggde nya hus, Önnesmark 13:1. Hemmanet ägs idag av sonen Walter Widmark.

Svenska gods och gårdar, 1943, berättar att Önnesmark 13:1 är på 80 hektar har 4,5 hektar åker och resten skog och övrig mark. Taxeringsvärde: 6 000 kronor.
Jordart: Lermylla och något dyjord på lerbotten.Skogen består av barr-och lövskog .

Ekonomibyggnad uppförd 1939 av nuvarande ägaren och här finns fyra kor och ett ungdjur.
Ägare: Arthur Andreas Persson f. 15.9 1912 son till Anders Persson (f. 1862) och hans hustru Jenny Ulrika Högmark (f. 1871).

Önnesmark 7 ( gamla Önnesmark 6)

Tjärngårdarna

Hemmanet som var på 3/8 mantal noterades som Önnesmark 6 fram till hemmansklyvningen av nr Önnesmark nr 5, 1764 ,- och fick då nytt nummer.

Önnesmark 6 finns på en karta från 1713.

1773 är det generationsskifte på gården. Olof Hanssons måg Anders Olofsson från Bjurön tar över ¼ mantal och mågen Johan Danielsson, strandfiskare i Fjälbyn, tar över 1/8 mantal.

Anders Gustaf Andersson och makan Anna, Önnesmark 12:1

1856 delas 2/8 mantal mellan bröderna Samuel Tjernqvist och Per Samuelsson, 1/8 mantal vardera. Tjernqvist, sätter upp nya byggnader men går i konkurs och säljer 1868 till Anders Gustav Andersson, Bissjön.

Tjernqvist flyttar men återvänder senare till sin barndoms by och bygger stugan på Önnesmark 11:1 där han fått en tomt vid Rotgärdan av Nils Olofsson, Önnesmark 6:2

Anders Gustav Anderssons söner delar hemmanet. Karl tar hemstället, Önnesmark 12:1, och Oskar bygger nytt, Önnesmark 7:8.
Karls fosterdotter Barbro och maken Torsten köper fastigheten 12:1 1950 och
avyttrar 1997 fastigheten till barnen Solveig och Sören. Nuvarande ägare
Sören och Åse Andersson bosatte sig permanent på fastigheten 2013. De båda
hemmansdelarna får 2011 åter en gemensam ägare då Sören Andersson köper
Önnesmark 7:8 av ett Oskars barnbarn och dess gårdsplats styckas senare av
och säljs till Bo och Yvonne Lager. .

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 7:8 Bostadshus, bagarstuga (Enkelstuga)

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 12:1 Bostadshus (Parstuga), sommarstuga (Enkelstuga), bagarstuga, rundloge

Önnesmark 7:3

1856 års delning gav Per Samuelsson hemmanet Önnesmark 7:3 och har sedan dess funnits i släkten. Det ägs idag av Ulf Johansson, Berith Johansson och Johan Lundmark.

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 7:3 Sommarstuga (Parstuga), bagarstuga
(Enkelstuga), rundloge, bod

Så här beskrivs hemmanet i Svenska gods och gårdar 1943.

Areal: 122 hektar, därav 10 hektar åker, och 112 hektar skog. Taxeringsvärde: 12 100 kronor

Den odlade jorden består av lermylla och rötjord och skogen av barr- och lövträd

Här finns två mangårdsbyggnader, uppförda på 1840-talet respektive 1908. Ekonomibyggnad uppförd 1939. Här finns en loge av äldre datum. På gården finns en häst, nio-tio kor samt småkreatur.

—————

Johan Danielsson, strandfiskare i Fjälbyn köper omkring 1773 köper 1/8 mantal från svärföräldrarnas ( Olof Hansson) hemman , ur gamla Önnesmark 6

1897 delas hemmanet. August Wallstedt övertog hemgården , Önnesmark 7:5 och Per Wallstedt bygger nytt på Önnesmark 7:6 . Båda fastigheterna ägs av barnbarnsbarn till bröderna Wallstedt.

Önnesmark 7:5 ägs sedan 1995 av syskonen Wikström, Lars-Åke, Helena och Kristine. Ny ägare 2021 Kenneth Wallstedt och Charlotte Fjelkner.

Önnesmark 7:6 ägs sedan 1999 av Lennart Wallstedt och enligt Svenska gods och gårdar,1942, är fastigheten på 67 hektar varav sex hektar åker, resten skog och övrig mark. Taxeringsvärde 1942: 9 200 kronor
Jordart: Ler- och rötjords samt delvis sandmylla. Skogen består av barr- lövskog.

På gården finns två mangårdsbyggnader uppförda 1901 och 1910. Ladugården byggdes 1903 och logen 1913. Här finns en häst, fem kor och småkreatur.

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 7:6 Sommarstuga ((Enkelstuga) med tillbyggnad)

Önnesmark 7:5

Enligt Svenska gods och gårdar är hemmanet Önnesmark 7:5 på 87 hektar varav 10 hektar åker och 77 hektar skog och övrig mark. Taxeringsvärde 11 800 kronor.
Jordart: Lermull, röt-och mulljord mulljord. Skogen består av barr och lövskog.

Två mangårdsbyggnader, en uppförd på 1800-talet och den andra år 1933.

Ladugården byggdes 1925 och logen 1872. På gården finns en häst, åtta kor samt småkreatur.

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 7:5 Bostadshus (Parstuga), sommarstuga,
bagarstuga, bod

Ngt om Önnesmark 6:8 skolhuset – byggt 1896

Tomt avstyckad från August Wallgrens hemman, nuvarande Önnesmark 6:5

Det första skolhuset uppfördes 1896 av Önnesmarks byamän. Det såldes 1927 till Lövångers skoldistrikt och flyttades från den gamla tomten vid Tjärnstranden till andra sidan av den gamla vägen samt byggdes om med en annan planlösning. Skola bedrevs till 1950 och 1954 köpte den nybildade Önnesmarks bönhusföreningen huset som efter renovering invigdes 1957. Önnesmarks byamän övertog 2012 bönhuset som i dag är Önnesmarks Byagård och byggnaden sedan dess rustats upp.

Ur kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006, register för kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Önnesmark 6:8 Bönhus

…………………

Sammanställning gjord av Erland Markström över ägare av hemman i Önnesmark vid fyra tidpunkter, vid storskiftet 1803, vid laga skiftet 1864, på 1950-talet samt 2018. Klicka på bilden så blir den större.

Vägmiljöer
Väg nr.
769 Hökmark–V Hökmark
Önnesmark, övergiven del av gamla
kustlandsvägen, milstolpe,
väghållningssten, stentrumma m m

Källa: Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och
Västerbottens län. Länsstyrelsens Meddelande 2/
2001.

Broar
Önnesmarksbäcken, V Önnesmark (enskild)
Stenbalksbro, har ingått i gamla kustlandsvägen.
Källa: Broar i Västerbottens län. En kulturhistorisk
inventering. Länsstyrelsens Meddelande 13/1995.

Nedan: kartor från 1713, 1768 och 1804

1713-års geometriska karta. Klicka så blir bilden större. Bönder på med siffror markerade hemman: 1. Jon Andersson, 2. Per Andersson, 3 öde, 4. Lars Olofsson, 5. Sven Larsson, 6. Hans Eliasson.

Storskifteskarta 1804

1804. Området vid Önnesmarksträsket. (A). Anders Pehrsson, Önnesmark 1, (B). Jon Pehrsson, Önnesmark 2, (C) Israel Johansson, Önnesmark 3, (D) Johan Larsson, Önnesmark 4, (K), Johan Larsson, Önnesmark 4:4 (Läs mer om delningen av Önnesmark 4)

1804. Området runt Önnesmarkstjärn. (D), Johan Larsson, Önnesmark 4, (E) Lars Andersson, Önnesmark 6:2 (F) Lars Larsson Önnesmark 5, (G) Anders Olofsson änka Anna Olofsdotter, Önnesmark 7, (I) Johan Danielsson, Önnesmark 7.