Arbetsmaterial. Har du information/synpunkter så kontakta mig via mejl på par.lindstrom(snabel-a)onnesmark.se

Går det i historiska dokument spåra Önnesmarks medeltida invånare?

Svaret är både ja och nej. Man brukar säga att den svenska medeltiden inföll cirka år 1050-1520.

Två namngivna bybor som rimligen levde före 1520 går att spåra, och helt visst fanns byn då sedan länge, men vi vet ytterst lite om byn innan den dyker upp i skattelängden 1543.

Troligen växte befolkningen i Lövångerbygden kraftigt under åren 1300-,1400- och 1500-talen

Gustav Vasa införde det första skattesystemet på personnivå. Året var 1543 och I  det område som omfattade Lövångers församling fanns då 27 byar: Hökmark 20 bönder, Vebomark 16, Gärde, Kräkånger och Mångbyn vardera 9, Fjälbyn 8, Bissjön, Blacke och Selet vardera 7, Nolbyn, Uttersjön och Önnesmark vardera 6, Bjurön och Bodan vardera 5, Avan, Kåsböle och Svarttjärn vardera 4, Broänge, Böle, Gammelbyn, Hötjärn, Risböle, Vallen och Västanbyn vardera 3, Broträsk och Lappviken vardera 2 bönder samt Fällan en bonde.

Önnesmark med sina sex bönder var då alltså lite större än genomsnittsbyn i Lövånger. Enligt en artikel som Ernst Westerlund skrev 1951 var följande personer bönder i byn:

Olof Håkansson, Clemet Jonsson, Jon Olsson, Jon Andersson, Johannes och Rasmus (Olsson)  Eller som det skrev på mustig medeltidssvenska: Olaff Håkonszon, Clemeth Ionson, Ioon Ollson, Ioon Anderzson, Johannes och Rasmund.

I skattelängden finns dessutom noterat: ”Teris fiiskeuatn er regnath  för 1 sk.” Det betyder ”Deras fiskvatten är räknat (värderat) till 1 skilling)

Samma notering görs för grannbyarna Kåsböle, Risböle och Uttersjön. Om Fjälbyn heter det att dess fiske och kvarnar är värda en halv skilling.

I Sverige var 1 mark = 8 öre = 24 örtugar (à 8 penningar) = 192 penningar.

Om vi säger att dessa namngivna personer var och en stod för var sitt hemman, förutsatt att de gårdarna existerade två till tre decennier före 1543 års jordebok – kan man säga att alla sex gårdarna har medeltida anor.

100 år senare känner vi namnen på de sex bönder som då fanns i byn, vilket stärker tesen – men helt säker kan man inte vara.

Rasmus Olsson var  enligt Ernst Westerlund (1951) tydligen birkarl och stor pamp. 1549 betalade han 2 mark i köpmanspengar. Han levde ännu 1571 och var utan konkurrens socknens rikaste karl. Endast ett par bönder i socknen nådde upp i närheten av honom. Prästen i församlingen skattar för en tredjedel mindre.

Rasmus lösegendom förtecknas på följande sätt: kor 19, får och getter 19, stutar och kvigor 4, häst 1, silver 70 lod, penningar 100 mark, summa 359 mark, 6 öre. I våra mynt var han väl värd 70.000 — 80.000 kr, en för den tiden svindlande summa.

Något eller några år härefter avled Rasmus, och sonen, Jon Rasmusson, axlade hans mantel och övertog, som vanligt var, även faderns handelsaffärer. 1590 betalar Rasmusson 3,5 mark som köpman och birkarl.

Rasmus Olofsson

Sökningar på nätet (2018) bekräftar Rasmus Olofssons existens. Han finns uppdragen i  skattelängder 1543 samt 1551-71 och uppges ha en son Nils, född på 1570-talet (?)

Troligen hade han även en annan son, Jon Rasmusson. Det uppger Ernst Westerlund (1951).

En inte allt för djärv gissning är att bröderna Jon och Nils delar pappans hemman senast 1585

Sonen Nils Rasmusson, gift med Dordi Andersson från Bodan, är väl dokumenterad och finns i handlingarna åren 1585-1610

Nils Rasmusson var bonde i Önnesmark, Nämnd 1585-1610 i Önnesmark och gift med Dordi Andersdotter från Bodan. Nils och  Dori hade sex barn.

Ett av dessa, Rasmus Nilsson, noteras som borgare i Umeå. Han finns nämnd i Önnesmark 1615-1625  samt nämnd 1630 i Önnesmark. Finns nämnd i Umeå stad 1627-1678 i Umeå stad . Ägde Västerhiske nummer 6, 9/16 mantal  Gift med Marit Olofsdotter, född i Västerhiske, Umeå landsförsamling.

Jon Rasmusson, bror till Nils Rasmusson, finns i en mantalslängd från år 1600, i tiondelängder 1600 och 1612 Ernst Westerlund (1951) skriver att  Jon Rasmusson tog över faderns handelsaffärer och att han 1590 betalar 3,5 mark som handelsman/birkarl.

I mantalslängden från 1618 finns Rasmus Nilsson med, men inte Jon Rasmusson. Här finns nu en Nils Jonsson. Utifrån namn (patronymikon) och placering i längden är denne Nils troligen son till Jon Rasmusson.

Rasmus Nilsson är knuten till Önnesmark 5 och därför kan man på goda grunder anta att farfadern, birkarlen Rasmus Olofsson även innehaft Önnesmark 5.

Önnesmark 5 var byns största hemman fram till 1750-talet då det delades, enligt Sten Lundgren (2002)

I Sten Lundgrens ”Gårdar och Folk” noteras Rasmus Nilsson år 1630 som ägare av Önnesmark 3 och att sonen Anders tar över 1650. 

Slutsats: Rasmus Olofsson var en burgen man redan i mitten på1500-talet.Oavsett hans egen förmåga att bygga upp sin rikedom har han troligen inte börjat från ”noll” utan att hans far Olof också hade en stor gård. Därför kan man anta att den gård som Rasmus brukade varit i bruk en längre tid.

Numrering av hemmanen fanns inte på medeltiden. Om Rasmus son Nils, och sonsonen Nils knyts till Önnesmark 3 borde alltså Rasmus son Jon och sonsonen Nils höra ihop med Önnesmark 5. Men helt säker är jag inte.

Olof Håkansson

ingen info hittad

Clement Jonsson

Clement Jonsson är bonde på Önnesmark 2 och finns omnämnd i  landskapshandlingarna åren 1539-1547.

Sonen Måns Clementsson nämns första gången 1547 och finns noterad  i landskapshandlingarna 1555,1557 samt 1560 – 1600. 
Älvsborgslösen 1571: Haver koppar 1 lisspund, kor 6st, get o får 9 st, häst för 6 mark. Löper penningar 84 mark 6 öre Tiondelen: penning 8 mark 3½öre 8 penningar

Sonson: Olof Månsson. Bonde, Önnesmark 2, Noterad i landskapshandlingarna åren 1602-14.  I Älvsborgs lösen 1613 anges Olof som gift.

Sonson son: Jon Olofsson. Bonde i Önnesmark 2, Lövånger. Noterad från 1615 till 1629 samt i mantalslängd 1642-1654

1654 är han gift har en son och en dotter i hemmet. Hemmanet är på 11/32 mantal och 2 tunnland 6 skälsland.

Sonson son: Anders Jonsson (1629-1714) Bonde i Önnesmark 2, Lövånger,(11/32 mantal) Äger gården 1666-1705.

Sonsons son: Per Jonsson Trut, född i Önnesmark. Död 1677 i Köge Bukt, Danmark. 

Sonsons sonson: Könik Persson, borgare i Piteå.

Sten Lundgren  (2002) placerar  Anders Jonsson på Önnesmark 1.

En av Sten Lundgrens källor är Agneta Lundgrens bok Byar och gårdar i Lövånger 1600-1800. Enligt Sten Lundgren stämmer inte hemmansnumreringen i Agneta Lundgrens bok.

Slutsats: Önnesmark 1 har utan tvekan medeltida anor. Hemmanet var odelat fram till 1850-talet vilket gör att det det än idag finns fastighetsägare som är ättlingar till Clement Jonsson

Johannes

ingen info hittad

Jon Olsson

Jon Andersson

 Christier Jonsson är bonde i Önnesmark och gift med Anna Jonsdotter från Norrböle nr 5, ett stamhemman i nuvarande Skellefteå, som var låg ungefär vid nuvarande  Viktoriaesplanaden (E4) i höjd ned Storgatan/Nygatan.

Utifrån hans namn kan vi dra slutsatsen att han pappa hette Jon. hans far bör då vara antingen Jon Olsson eller Jon Andersson.

Enligt skattelängderna är han bonde i Önnesmark från 1551 till 1585.

Lars Christiersson, son till Christier Jonsson, noteras i skattelängderna 1595-1620 som bonde i Önnesmark